Tourniquet vid svår blödning på arbetsplatsen

En tourniquet är en utrustning som kan vara avgörande när någon blöder kraftigt från en arm eller ett ben. Vid en allvarlig arbetsplatsolycka, trafikolycka eller händelse med skärande eller krossande våld kan tiden till ambulans vara lång nog för att blodförlusten ska bli livshotande. Då behöver rätt utrustning finnas nära, och personalen behöver veta när och hur den används.

 

För arbetsgivare, skyddsombud och säkerhetsansvariga handlar beredskap inte bara om att ha en första hjälpen-väska i ett skåp. Utrustningen ska vara anpassad till riskerna i verksamheten, tydligt placerad och möjlig att använda under stress.

 

När används en tourniquet?

En tourniquet används vid misstänkt livshotande blödning från en arm eller ett ben, särskilt när ett hårt direkt tryck mot såret inte snabbt får blödningen under kontroll. Det kan exempelvis handla om ett djupt skärsår, en amputationsskada, en allvarlig kläm- eller maskinskada eller en skottskada.

 

Tecken på att blödningen är allvarlig kan vara att blodet pulserar eller forsar ur såret, att förband snabbt blir genomblötta eller att den skadade blir blek, kallsvettig, yr eller påverkad. Vänta inte på att alla tecken ska uppstå. Bedöm situationen utifrån blödningens omfattning och agera direkt.

 

Vid mindre sår och blödningar som går att kontrollera med kompression används i första hand tryck mot såret och ett tryckförband. En tourniquet ska inte användas på hals, bål eller huvud. Vid kraftig blödning i ljumske, armhåla eller andra områden där en tourniquet inte kan placeras kan sårpackning med hemostatiskt förband, följt av fast direkt tryck, vara rätt åtgärd. Detta bör ingå i verksamheter med förhöjd skaderisk och personalen bör ha praktisk utbildning.

 

Så agerar du vid livshotande blödning

Börja med att skapa en rimligt säker situation för dig själv och den skadade. Stanna inte i ett riskområde med exempelvis pågående trafik, maskinrörelser, elrisk eller våld. Larma 112 så snart som möjligt, och be någon annan hämta första hjälpen-utrustning om fler personer finns på plats.

 

Placera tourniqueten på den skadade kroppsdelen, mellan såret och hjärtat. Sätt den helst några centimeter ovanför skadan, men aldrig över en led. Om skadan inte går att lokalisera snabbt, om det finns flera skador på samma arm eller ben eller om situationen är mycket stressad, placeras den högt upp på extremiteten.

 

Dra bandet hårt innan spännet låses och vrid sedan vredet tills blödningen har upphört. Det ska inte bara minska blödningen - målet är att den ska stoppas. Det gör ont, men en effektiv avsnörning kan vara livräddande. Säkra vredet enligt produktens konstruktion och notera tiden då tourniqueten sattes på.

 

Lämna kvar tourniqueten tills sjukvårdspersonal tar över. Lossa den inte för att kontrollera såret och flytta den inte i onödan. Håll den skadade varm, övervaka medvetande och andning och var beredd att ge information till ambulanspersonalen om händelsen, åtgärderna och tiden för applicering.

 

Om blödningen fortsätter

Om blödningen fortsätter efter korrekt applicering behöver tourniqueten spännas ytterligare. Om det ändå inte räcker kan en andra tourniquet placeras ovanför den första. Detta är en situation där valet av en välkonstruerad, utbildningsanpassad produkt har stor betydelse. En för smal eller svårhanterlig modell kan vara svårare att få tillräckligt effektiv, särskilt med handskar, kyla, smuts eller begränsad sikt.

 

Välj rätt tourniquet för verksamhetens risker

Det finns flera typer av avsnörande förband, men alla passar inte för professionell akutberedskap. På en arbetsplats bör valet utgå från dokumenterad funktion, tydlig användning och hållbar konstruktion. Utrustningen ska fungera för både höger och vänster arm, kunna användas med en hand om den skadade behöver behandla sig själv och vara möjlig att hantera av personer med varierande förkunskaper.

 

En modell med bred rem, stabilt spänne och tydligt vred ger ofta bättre förutsättningar att skapa det tryck som krävs. Det ska även finnas en tydlig yta för att anteckna appliceringstiden. Undvik att förlita er på improviserade lösningar som smala band, rep eller kablar. De kan orsaka ytterligare skada och ger sällan ett tillförlitligt stopp av en kraftig blödning.

 

För verksamheter med högre risk, exempelvis industri, bygg, transport, säkerhetsverksamhet och tekniska miljöer, bör en tourniquet finnas på fler än ett ställe. Den behöver vara åtkomlig där skadan kan inträffa, inte bara i ett centralt förråd. I fordon kan den placeras tillsammans med första hjälpen-utrustning. I större lokaler kan den finnas i traumakit, vid hjärtstartare, i reception eller nära riskfyllda arbetsmoment, beroende på er riskbedömning.

 

Placering och märkning gör skillnad

I en akut situation ska medarbetaren inte behöva leta efter utrustning eller fundera på om den är avsedd för allvarliga blödningar. Märk skåp, väskor och stationer tydligt. Placeringen ska vara känd för både ordinarie personal, vikarier och entreprenörer som vistas på platsen.

 

Tänk också på åtkomst utanför ordinarie arbetstid. Fastigheter, lager, skolor och publika verksamheter kan ha andra förutsättningar kvällar, helger och vid ensamarbete. Om en person arbetar ensam i en riskmiljö kan personlig bärbar utrustning vara ett rimligt komplement till stationära första hjälpen-lösningar.

 

Utrustningen behöver ingå i en enkel kontrollrutin. Kontrollera att förpackningen är hel, att produkten finns på sin plats och att instruktionen är läsbar. Använd inte en tourniquet som har öppnats i övningssyfte som om den vore ny akututrustning. Märk träningsmaterial tydligt och håll det separat från skarp utrustning.

 

Utbildning gör utrustningen användbar

En tourniquet är enkel i princip, men svår att använda rätt om personen aldrig har övat. Under stress försämras finmotorik, kommunikation och beslutsförmåga. Därför ger praktisk träning större nytta än att enbart läsa en instruktion i samband med en olycka.

 

Utbildning i att stoppa blödningen bör omfatta bedömning av blödningens allvar, direkt tryck, tryckförband, sårpackning när det är relevant, användning av tourniquet och omhändertagande i väntan på ambulans. Öva gärna i den miljö där utrustningen faktiskt ska användas. Då upptäcks ofta praktiska hinder, som att väskan sitter för högt, att skyltningen är otydlig eller att personalen inte känner till larmrutinerna.

 

Det är också klokt att utse ansvariga för första hjälpen-beredskapen. Deras uppgift är inte att ensamma hantera olyckor, utan att säkerställa att utrustning, utbildning och rutiner hålls aktuella. När arbetsuppgifter, lokaler eller risker förändras bör även beredskapen ses över.

 

Bygg en beredskap som fungerar när minuterna räknas

En tourniquet ersätter inte övrig första hjälpen-utrustning. Den är en del av en helhet med handskar, förband, kompresser, sårpackningsmaterial, sax, filt, ögondusch där det behövs och tydliga rutiner för larmning. Vilken nivå som krävs beror på verksamhetens risker, antal personer, avstånd till vård och hur snabbt någon kan hjälpa till.

 

För många arbetsplatser är den viktigaste frågan inte om det finns en produkt i ett förråd, utan om någon kan nå den inom sekunder och använda den korrekt. Genom att riskbedöma, placera utrustningen där den behövs och öva regelbundet skapar ni en beredskap som ger personalen bättre förutsättningar att agera när det verkligen gäller.