Brandsläckare - Vilken skall jag välja

Fem saker du måste veta när du köper en brandsläckare


Här kan du lära mer om vad du skall tänka på när du köper en brandsläckare, vad du skall tänka på om det börjar brinna och vilken typ av brandsläckare som passar just ditt behov. Som företagare kan du även lära dig mer om t.ex. vad som gäller för transporter av farligt gods och krav på brandsläckare.

 

Här du köpa en högkvalitativ brandsläckare

 

1. Släckeffekt på olika brandsläckare

 

Det säljs idag en uppsjö av billiga brandsläckare som inte uppfyller ens det lägsta av de krav som man bör ställa på en brandsläckare.

Så vad betyder alla dessa siffror och varför måste jag veta det?

Du behöver helt enkelt veta det eftersom det kan rädda ditt liv och din egendom. Skillnaden mellan hur bra två olika 6 kg brandsläckare släcker en brand kan nämligen vara enormt stor.

Kort kan man beskriva en brandsläckares släckeffekt (hur stora bränder som de släcker) på följande sätt:

På brandsläckaren står t.ex. bokstäverna A,B,C. Detta betyder att just den brandsläckaren släcker bränder i:

  • A: Fibrösa material som trä, typ och papper
  • B: Vätskor och plaster som bensin och olja
  • C: Gaser, t.ex. stadsgas och gasol.

Framför ABC skall det stå en siffra som visar på hur stora bränder just den brandsläckaren släcker. För A: Tänk dig en vedtrave. Traven är ½ meter bred, ½ meter hög och (siffran för A) decimeter lång. Låt oss ta ett exempel: Konsumentverket rekommenderar att minimum 27A, 183B C står på en 6 kg brandsläckare när den skall användas i bostäder. Detta betyder då att den i trä släcker en brand som motsvarar en vedtrave som är ½ meter bred, ½ meter hög och 2,7 meter lång.

Komplicerat? Inte så konstigt eftersom detta är ett mått framtaget i laboratorium. Det du behöver veta är att du absolut inte för en bostad skall välja en brandsläckare där siffran före A är mindre än 27. Helst högre naturligtvis.

Många användningsområden för pulversläckare

Lämpliga användningsområden för pulversläckare är allt ifrån lägenheter, villor och fritidshus till fordon och fartyg samt i lantgårdar, verkstäder och förråd.

Den enkla hanteringen gör att 6 kg pulversläckarna uppfyller försäkringsbolagens krav för jordbrukstraktorer, grävmaskiner och andra anläggningsmaskiner.

Pulversläckarna är även godkända för användning på fordon som transporterar farligt gods (uppfyller Räddningsverkets ADR-regler).


Rekommendationer för:

Se pdf-fil ovan utarbetad av Stockholms brandförsvar och Svenska brandredskapsföreningen.

 

2. Pulversläckare har bästa släckeffekten

 

Pulver är det släckmedel som släcker bränder bäst och är mest kostnadseffetivt. Det släcker en brand på följande tre sätt:

 

  • Kedjereaktionen i branden stoppas. Pulvret binder upp de fria radikalerna och stoppar fortsatt förbränning.
  • Pulverkristallerna smälter och bildar en glasyr på det brinnande ämnet. Det hindrar effektivt återantändning.
  • Pulvret kyler branden. Det åtgår energi när pulvret bryts ner och smälter.

 

Pulver är det enda släckmedel som är klassat för samtliga brandtyper, d.v.s. för brand i trä, vätskor och gaser.

Brandsläckare med pulver kan även användas mot elektrisk utrustning eftersom släckmedlet inte leder ström. Pulversläckarna är köldbeständiga och kan vara placerade utomhus även vintertid.

 

3. Skumsläckare, enkelt att sanera vid små bränder

 

Skum består av vatten och ett koncentrat som när släckaren används, skapar skum. Skumsläckare är generellt sett sämre på att släcka bränder än en pulversläckare.  Fördelen är att dock skumkoncentratet enkelt torkas upp efter en släckningsinsats. Vissa skumsläckare är godkända för att släcka bränder i elektrisk utrustning upp till 1000 volt. Detta står då uttryckligen på brandsläckaren.

Observera att Alla våra skumsläckare är godkända och klarar just detta.

 

 4. Kolsyresläckare, ger inga släckrester

 

Kolsyresläckarna används främst för känslig maskinutrustning och annan utrustning där en ren släckning är betydelsefull. Släckarna är speciellt lämpliga i halvslutna mindre utrymmen där gasen förångas och skapar en obrännbar atmosfär i hela utrymmet.

Utomhus i synnerhet i blåsigt väder, kan släckarna vara direkt olämpliga eftersom koldioxiden helt enket blåser bort.

Koldioxid är effektivt mot bränder i första hand i

  • - Vätskor och plaster (Typ B bränder)

I kolsyresläckare består släckmedlet egentligen av frusen koldioxid. Detta kommer vid kontakt med brandhärden att förångas. Detta betyder att det efter en brand inte blir kvar några släckrester från släckmedlet vilken är en fördel t.ex. vid brand på kontor då exempelvis datorer annars kan ta skada av släckmedel som flyger omkring runt branden.

Kolsyra används i första hand för att släcka brand i olika former av plaster (t.ex. i datorer) men är dock ett relativt dåligt släckmedel. Fördelen är som tidigare nämts att det inte lämnar några släckrester. Vanligen brukar man i kontorsmiljö använda sig av t.ex. 1 st skumsläckare och 1 st kolsyresläckare.

Vid en brand kan man då först prova att släcka denna med kolsyresläckaren. Fungerar det så slipper man sanera för släckrester och datorer i omgivningen klarar sig. Om branden däremot är för stor kan man snabbt byta till en skumsläckare som är bättre på att släcka bränder.  

 

5. Tillsyn, service och underhåll av brandsläckare

 

En pulversläckare bör kontrolleras i alla fall en gång i kvartalet. Kontrollera då att den inte är skadad (en släckare är ett tryckkärl, en skadad brandsläckare kan därför vara direkt skadlig och bör skrotas). Vänd den även upp och ned och skaka försiktigt. Detta görs för att pulvret inte skall fastna i botten med resultat att släckaren inte fungerar vid behov. En pulversläckare som sitter i ett hem bör gås igenom och återfyllas 1 gång vart 10:nde år. En pulversläckare inom industrin eller på maskiner (inkl. bilar) vart femte år.

En brandsläckare som har utlösts bör omladdas omedelbart även om man bara använt en liten del av pulvret. Detta beror på att den annars kommer att tappa trycket (ungefär som ett bildäck som punkterats). Företag har dessutom krav på sig att detta genomförs samt att det varje år görs en kontroll av en fackman.

En skumsläckare bör omladdas vart femte år då släckmedlet blir sämre med tiden.

 

Brandsläckare

 

Ny brandsläckare och släckmedel avsett för fettbrand

Brand i matfett och matolja är mycket svåra att släcka och det är mycket stor risk för återantändning. Brinnande fett har en temperatur av ca 400 grader C. Självantändningstemperaturen är normalt 330 till 350 grader C. Det får till följd att återantändning sker efter släckning om inte fettet har kylts under antändningstemperaturen. Släckmedlet bör därför också ligga kvar på fettytan och hindra därigenom återantändning. Inget av de befintliga släckmedlen uppfyller dessa krav.

Detta är anledningen till att en ny typ av släckmedel har tagits fram och utvecklats. Släckmedlet består av en kaliumbaserad saltlösning. Rent släcktekniskt reagerar saltlösningen kemiskt med matfettet och ger en flerfaldig släckeffekt enligt följande:

 

  • Vätskan saponifierar och bildar tillsammans med fettet ett tvålliknande täcke över fettet.
  • Vattnet i vätskan förångas och kyler fett och plåtytor.
  • Ytterligare kylning erhålls genom att saltlösningen reagerar med fettet och bildar koldioxid.

 

Släckarna från Dafo brand har provats och godkänts enligt den tyska och

engelska normen DIN V 14406-5 samt BS 7937:2000. Kriterierna för godkännande enligt dessa är:

  • Provbål på upp till 1 * 0,5 meter med 75 liter fett skall släckas fullständigt.
  • Ingen återantändning får ske under 20 minuter efter släckning.
  • Fettet skall under en 20 minuters period kylas ner till 30 graders C under antändningstemperaturen.
  • Inget matfett får under släckning stänka utanför provkärlet.

Släckare som uppfyller dessa krav får förses med F-symbolen som anger att de klarar fettbränder. 

                Ett måste för alla kök med fritöser

Traditionellt har vi i Sverige använt kolsyresläckare för skydd av kök. Släckartekniskt har CO2 många brister: Kyleffekten är låg trots att kolsyresnö har en temperatur av –78 grader C, bara en tiondel av kyleffekten från vatten. CO2 hindrar inte återantändning. Efter släckning ventileras kolsyran snabbt bort. Återantändning kan ske på grund av värmen. Koldioxid har ett tryck på över 50 bar. Koldioxid som sprutar ut stänker ofta ut fett ur fritöser och grytor och sprider branden och orsakar brännskador.

Alla kök som har fritös, stekbord, spisar eller annan utrustning där stora mängder matfett förkommer bör därför förses med fettbrandsläckare.


Kolsyresläckaren kan sitta kvar för skydd av elektrisk utrustning och annan utrustning där en ren släckning krävs. Det är lämpligt att märka upp släckarna med varselskyltar för brandsläckare och tilläggsskyltar som anger att släckaren är avsedd för fettbrand. Stockholms brandförsvar och branschföreningen SVEBRA beskriver i sina rekommendationer att kök där en risk för fettbrand föreligger skall förses med fettbrandsläckare.

 

Brandsläckare till bilen

Större är naturligtvis bättre men den vanligaste typen av brandsläckare i bil får nog änvå sägas vara en 2 kg pulversläckare, som denna: 

https://www.tryggsaker.se/2-kg-pulverslackare

 Den är tillräckligt liten för att vara smidig att hantera samtidigt som att den inte tar så stor plats i bilen. Vi rek. inte 1 kg brandsläckare då dessa är för små för att ge någon egentlig vettig effekt. 


ADR – Transporter av farligt gods

Mer info kommer snart


Mer läsning - länkar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om brandskydd

 

 

 

 

 

Brandsläckare Guide